Spårlinor ger hunden rörelsefrihet vid spårning
Spårlinor är bra att hava istället för koppel då man ska spåra med sin hund. En spårhund behöver ordentligt med spelrum när den ska efterspana, för att kunna följa sitt spår fritt. Spårlinor kan vara olika långa, mestadels 10-15 meter och relativt tunna, ca 5-15 mm i tjocklek. Materialet är oftast stumt i polyelser, nylon eller kevlar, men även läder och plast förekommer.
Tillsammans med spårlinor skall man ha ett halsband eller en spårsele som hunden känner sig bekväm i. En sele är nära nog alltid att föredra framför ett halsband när man ska spåra med sin hund då den främst och framförallt sitter stadigare på hunden samt även för att den är bekvämare och «ur vägen». Klicka här för mer info
En spårsele ser ut som vilken annan vanlig hundsele som helst, men den är framtagen för att vara så smidig som möjligt vid spårning. Det går en rem över hundens bröst samt en runt dess bröstkorg, vanligtvis fäster man sina spårlinor i en hake vid hundens axelparti.
Det finns många spårselar på marknaden att välja och vraka bland samt det är viktigt att man hittar en som sitter bra på ens hund. Det måste vara rätt storlek och sköna, men slitstarka material så att hunden inte får onödiga skavsår alternativt blir obekväm i sina rörelser. Den bästa hundselen är den som hunden knappt märker av att den har på sig.
Spårning har blivit en mycket aktuell bruksgren i Sverige. Man får vistas i det gröna samt tillsammans med sin hund utvecklas och jobba mot samma mål. Hundar älskar i regel att spåra och alla raser kan bliva duktiga i denna sport. Hundar med god koncentrationsförmåga är de som mestadels blir bäst på att spåra.
Man kan gå på spårkurs med sin hund för att lära sig grunerna i spårning. När man har blivit duktig på grunderna kan man gå fortsättningskurser. Kurser är ett fantastiskt fason att komma närmare sin hund, få lära att kommunicera med den och avläsa dess signaler. En hund avgudar sin ägare och det är angeläget att man lär sig dess tungomål.
En bra spårlina trasslar inte in sig så lätt i snåriga omgivningar, men rör man sig mycket ute i täta skogar så kan långa spårlinor likväl vara hämmande för en hund som fått vittring på ett spår. Rör man sig i skogen är det i de flesta fall bäst att låta hunden springa fritt samt då är det angeläget att man har tränat hunden i lydnad så att den uppfattar ens kommandon rätt och kommer när man kallar.
Vill man likväl ha spårlinor i snårig skorgsterräng så bör man satsa på en glatt variant i plast eller kanske silke? Silkeslinor är självklart kostsam, men de stå sig å andra sidan år efter år. Skall man ut och efterspana i blötmarker så är det begåvat att hava en spårlina som inte påverkas av väta, plast, gummi och nylon är effektivt. Spårlinor i skinn är oxå bekväma, men de blir lite äckliga i vått väderlek och finns sällan i längre varianter än 10 meter.